NA debatt: Mycket är bra i Kumla men vi kan bli bättre

DebattSkola och förskola

2015 är härmed ett avslutat kapitel. Det är mycket som ser bra ut för Kumla kommun. Vi har en ökad måluppfyllelse för kommunen som helhet och gör ett positivt resultat på omkring 33 miljoner kronor. Vi fortsätter att växa i antalet kommuninvånare och har mängder av stora projekt i gång. Vi gillar verkligen Kumla och trivs väldigt bra här. Det gör det extra roligt att få vara med som politiker och faktiskt påverka hur Kumla ska se ut i framtiden.

Men det finns några orosmoln, inte minst inom skolan. Att säkerställa att Kumlas barn får en bra utbildning handlar i grunden om allas lika möjligheter att få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Det som bäst kompenserar en människa för dåliga uppväxtförhållanden är utbildning. Därför är skolan det viktigaste verktyget vi har för att ge alla barn och unga möjlighet att nå sina livsdrömmar.

Vi vill dock börja med att lyfta fram några mycket positiva saker, för det är mycket som är bra med Kumlas skolor. Till exempel är nästan alla föräldrar nöjda med förskolan och upplever miljön som trygg – ett fantastiskt resultat som framför allt personalen ska ha en stor eloge för. Den upplevda tryggheten över lag är riktigt bra också bland eleverna och på JN-gymnasiet upplever 85 procent av eleverna att de har inflytande över sina studier.

Däremot är det bekymrande att de områden inom skolan som vi inte lyckats så bra på är de som kanske har störst betydelse för elevernas måluppfyllelse och kunskapsresultat. Det handlar om behörigheten bland lärare i grundskolan och gymnasieskolan samt om andelen elever som i årskurs sex klarar de nationella proven. Vi ligger där en bra bit ifrån rikssnittet, och man har ingen tydlig bild av vad de sämre resultaten beror på eller någon konkret plan för vad man ska göra åt det.

Vi har fortsatt svårt med behörigheten bland lärarna. Det är svårt att rekrytera och särskilt inom vissa ämnen. Det är en utmaning för alla kommuner men det är ingen ursäkt.

Då måste vi jobba ännu hårdare för att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Det handlar både om att ha en konkurrenskraftig lön och att ge personalen goda arbetsvillkor och rätt förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete. Det måste också finnas fler karriärvägar inom skolan för att kunna behålla kompetent personal. Inte heller ska man underskatta vikten av de små gesterna som får medarbetare att känna sig uppskattade. Mycket sådant arbete görs redan i dag, men vi måste göra det ännu bättre.

Det är också oroväckande att vi har så många elever som inte är behöriga till gymnasiet efter grundskolan. Gymnasieutbildning är i dag helt avgörande för att kunna få ett arbete. Då är det faktum att nästan var femte elev inte är behörig till gymnasiet ett underkänt resultat. Då måste vi våga prioritera inom skolan och styra om resurserna så att vi lägger mer kraft på att förbättra kunskapsresultaten i grundskolan. Tidiga insatser i form av särskilt stöd behövs och kommer alltid att löna sig på sikt.

Liberalerna i Kumla har länge kämpat för att se över just hur vi säkerställer att alla barn får det stöd de har rätt till, men möts ofta av motstånd. Det vanligaste vi får höra är att man redan gjort satsningar på särskilt stöd, att den resursfördelning vi har är bra nog och att det är rektorns ansvar att fördela pengarna så att de räcker till barn i behov av särskilt stöd. De svaren duger inte, anser vi, när vi ser de resultat vi ser och får de indikatorer vi får från olika skolor om hur situationen faktiskt är. Då måste man våga granska sig själv och analysera vad det är som inte fungerar.

Friheten att förändra sina livschanser börjar med kunskap. Det är därför vi i Liberalerna brukar säga att klassresan börjar i klassrummet. Vi måste säkerställa att alla får rätt förutsättningar att tillgodogöra sig den utbildning vi erbjuder dem. Kumla är bra, men vi är övertygade om att vi kan bättre!

Kajsa Rosén (L) Oppositionsråd och gruppledare

Ida Särnholm (L) 2:e vice ordförande i nämnd för livslångt lärande