Nyanlända en resurs i svensk skola

IntegrationSkola och förskola

Idag kan vi läsa i NA om asylsökande som praktiserar ute på skolorna i Vänersborgs kommun. Det handlar om personer med pedagogisk utbildning från sina hemländer som är med i klassrummen och stöttar nyanlända elever med undervisning på deras modersmål. Samtidigt som de hjälper eleverna får de själva en chans att träna på svenskan och upprätthålla sina yrkeskunskaper. Det är så här vi ska jobba för en bättre integration.

Det är inte tack vare Vänersborgs kommun som de asylsökande lärarna finns med i klassrummen. Initiativet kom istället från de nyanlända själva på ett asylboende i kommunen. De startade en grupp som inventerade vad det fanns för kompetenser på boendet. Förutom läkare, ingenjörer och hantverkare fanns också närmare ett 40-tal lärare.

Dessvärre möttes de då av det svenska systemets fyrkantighet. Om alla regler ska upprätthållas ska de invänta uppehållstillstånd, gå SFI och få kompletterande utbildning innan de ens blivit aktuella för praktik. På så vis tar det flera år innan välutbildade nysvenskar kommer ut på arbetsmarknaden i Sverige. Jag kan faktiskt inte komma på ett sämre sätt att använda dessa värdefulla resurser på.

Efter 9 månader av krångel fick de till slut till det med praktik. Då strömmade förfrågningarna in från skolorna i Vänersborgs kommun. Tack vare detta initiativ har nu över 15 lärare, de flesta med syrisk bakgrund, kommit ut på praktik i skolorna. På så sätt lär de sig det svenska språket snabbare och de kan samtidigt utgöra en resurs för både lärare och elever. Det är så vi ska jobba för en bättre integration för både nyanlända vuxna och barn.

Detta är bara ett exempel på vad som händer om vi vågar riva de hinder som byggts upp för integrationen. Det är min fromma förhoppning att den situation vi nu befinner oss i tvingar oss att se bristerna i våra olika regelverk och att vi faktiskt vågar ändra på dem. Om vi ska kunna skapa förutsättningar för en bra integration så kan vi inte fortsätta värna systemet före människor och deras kunskaper. Gör om – gör rätt, helt enkelt!

Det är sådan här läsning som verkligen skapar framtidstro en månadsförmiddag. När vi vet att det kommer att saknas 55 000 lärare år 2020, då kan man fråga sig – Vad väntar vi på? Vi måste ta vara på all den kunskap de nyanlända faktiskt bär med sig. Allt annat är ett ofantligt resursslöseri. ”Vänersborgsmodellen” håller nu på att sprida sig till andra kommuner. Jag hoppas innerligt att alla berörda kommuner i region Örebro län lär av detta och tittar på möjligheten att göra likadant.

Läs hela NAs artikel här.